Efter en lång period med gynnsamma villkor för den globala handeln går utvecklingen i motsatt riktning. Sedan drygt ett decennium tillbaka har protektionismen successivt växt sig starkare. Nya, snabbväxande ekonomier utmanar de etablerade industriländerna med en egen ekonomisk agenda. Intressekonflikterna har bidragit till att paralysera arbetet i Världshandelsorganisationen WTO, allt medan ekonomisk nationalism utmärker maktkampen mellan USA och Kina.
Sedan slutet av 2018 har världshandeln stagnerat, delvis till följd av de handelshinder som införts. Coronapandemin har på många håll lett till införandet av exportrestriktioner och kraftigt utökade statsstöd. Risken är att dessa tillfälliga åtgärder består i någon form även efter att pandemin ebbat ut.
Mot bakgrund av den svenska ekonomins exportorientering är det viktigt att förstå hur utvecklingen påverkar de svenska företagens internationalisering och agerande på utlandsmarknaden. Gör företagen andra val till följd av den växande protektionismen eller är deras strategier för utlandsverksamheten mer eller mindre oberoende av länders handels- och investeringshinder?
I denna första gemensamma rapport har Business Sweden och Kommerskollegium genomfört djupintervjuer med ett tjugotal svenska storföretag för att få svar på den frågan.
