Minns ni hur det var för 23 år sedan? Då världen gick från 1900-tal till 2000-tal. Millennieskifte.
Jag minns det för jag hade det något udda yrket talskrivare då. Det var julafton att få skriva med århundraden och urtusenden som perspektiv.
Och som jag tog i: Krigets århundrade låg bakom oss. Demokratins århundrade låg framför oss. 80-talens inflationsekonomi var borta, frihandel skulle bidra till utveckling, demokrati och fred. 70-talets energikris hade vi övervunnit.
Det var optimism och glädje, det var tro på människan och tro på förnuftet.
Oj, vad naiv jag var. För nu, 23 år in i millenniet är ju facit fruktansvärt dystert
- Ett regelrätt fullskaligt krig på Europas jord.
- Ökad fattigdom och flyktingströmmar från Afrika med ständiga katastrofer på Medelhavet.
- Energikris i Europa med frysande människor och konkursfäiga företag
- Fortsatta spår av pandemin – med sjukdomstal i Kina och vidgade klyftor mellan fattiga och rika länder
- Nya protektionistiska initiativ – där land efter land kortsiktigt sätter de egna jobben före det gemensamma bästa.
- Inflation på en nivå som vi inte har sett på 30 år – med räntor som tickar uppåt.
Idag känns detta som en dyster – men ändå en vardag. För bara några år sedan hade alla dessa simultana skeenden setts som en fullständigt osannolik perfekt storm.
Och då har jag inte ens nämnt klimatkrisen. Eller risken att västvärlden är på väg in i en lång lågkonjunktur.
Men nu är vi där. Och allt detta får effekt på handeln och svenska företags värdekedjor. Det är i denna enorma osäkerhet som svenska företag måste navigera.
Det är svårt. Och det är viktigt. För halva Sveriges BNP kommer från export. Halva den exporten produceras av företag som är utländska. Sverige är ett precis så litet och exportberoende land som vi har lärt oss sedan barnsben.
Och med 75 procent av svensk export till övriga Europa är vi utsatta. Mycket av det osäkra som finns i världen idag kretsar ju kring vår kontinent: Kriget är här, energikrisen är här, inflationen är här – och lågkonjunkturen riskerar att bli värst här.
Trots denna perfekta europeiska storm räknar vi på Business Sweden med att exporten inte ska minska. Oförändrat är väl på sitt sett ett dystert hack i kurvan, men det hade kunnat bli mycket värre.
Det är i sig ett bevis på svenska företags styrka.
Och vi ser att de inte sätter sig på latsidan. De agerar, och de agerar klokt – på många sätt, låt mig peka på några.
Ett. Svenska företag är innovativa. För något år sedan gjorde McKinsey en undersökning brand världens företagsledare. 85 procent sa att innovation var avgörande för deras företags framtida framgångar.
Sedan frågade man om företaget de ledde var tillräckligt bra på innovation. Bara sex procent svarade ja. Skillnaden är 79 procent. Fyra av fem företags ledare upplever alltså att de inte är tillräckligt bra på något som kommer att vara avgörande för deras framtid.
Och vad kommer de företagsledarna att göra? Några kommer att försöka förvärva innovationen genom att köpa upp disruptiva smarta bolag. Det kan fungera – men är svårt. För innovation är så mycket kultur. Och ett köpt disruptivt bolag blir snabbt en del av det stora bolagets kultur – och tappar då lätt framdrift.
Därför har allt fler företag istället ändrat sin syn på underleverantörer och andra partner i affärslivet. Från att varje år tvinga underleverantörerna att sänka sina priser för att bidra med ytterligare någon hundradel på ROE – till att se dem som strategiska samarbetspartners.
Någon som måste få växa och utvecklas. Som behöver en marginal för att kunna vårda sin disruptiva och kreativa förmåga. Relationerna i värdekedjorna blir strategiska samarbeten.
Dessutom – alla de vd:ar som konstaterar att deras innovationskraft inte är tillräckligt bra kommer naturligtvis vakna kallsvettiga på nätterna av oro – och sedan komma till jobbet och släppa loss FoU-avdelningar och ingenjörer. Och då kommer de att behöva ett mål och syfte med utvecklingen. Det leder mig till det andra skälet att känna hopp och framtidstro för svenskt näringsliv.
*
Svenska företag ligger i den absoluta framkanten inom hållbarhet och klimatpåverkan.
För femtio år sedan höll Sverige världens första globala miljötoppmöte. För nästan 20 år sedan bjöd regeringen in forskare och näringsliv till den så kallade Oljekommissionen för att undersöka möjligheterna att skapa ett ”oljefritt samhälle”. Det var innan man pratade fossilfritt.
Och Sverige var världens första land att skapa en koldioxidskatt.
Sverige har legat i framkant av hållbarhetsarbetet länge. Och svenska företag har hakat på. Med teknik. Med analys. Med uppföljning. De senaste åren har utvecklingen gått fort.
Ja, ni vet – för tio år sedan handlade hållbarhet fortfarande för många om att skriva en CSR-rapport och lägga den till årsrapporten. För några få år sedan tog sig klimatet in i de strategiska frågorna i ledningsgrupper och styrelser för bolagen. I dag är hållbarhet strategin för många svenska industribolag.
Logiken är tydlig: Det som inte är hållbart straffas – av konsumenter som i stigande utsträckning kräver att företagen ska ta sitt ansvar för planetens framtid.
Men kanske ännu viktigare – det straffas av investerare. För de vill ha långsiktig avkastning. Och det som inte är hållbart är heller inte långsiktigt.
Så vd:ar får efter varje kvartalsrapport numera frågor om hållbarhet och kontroll över leverantörskedjor. Då lyfts frågorna snabbt in i ledningsgrupper och styrelser.
Svenska företag har ett försteg. Det gör att både svenska varor och svenska produktionsplatser är attraktiva när produktion och varor styr över mot det hållbara.
Hållbarhet präglar även värdekedjorna. Nästan 70 procent av företagen som vi har tillfrågat säger att de lägger större vikt vid leveransavståndet till Sverige. Kortast transporter vinner.
I de undersökningarna är det också tydligt att svenska företag står på tårna när omvärlden förändras. Det är det tredje skälet att känna hopp:
*
Svenska företag är agila och anpassar sig till den nya världen. De svenska bolagen letar allt mer intensivt efter en bredare leverantörsstruktur – och det är till Europa man vänder sina blickar. I första hand ser man till Öst- och Centraleuropa. I andra hand Västeuropa.
De svenska bolagen är naturligtvis inte ensamma i den utvecklingen. Andra europeiska företag drar samma slutsats. Många av dem har börjat titta på Sverige som en ny produktionsplats – eller svenska företag som nya leverantörer – för Europamarknaden.
Denna reshoring är en enorm möjlighet för Europa och för Sverige att attrahera ny produktion, nya arbetsplatser och ny tillväxt.
Men utvecklingen går åt båda håll. Asiatiska bolag tänker på samma sätt – och gör likadant! 1990 tillverkades bara 25 procent av varorna som såldes i Asien i Asien. Idag är andelen uppe över hälften.
Det är inte en självklarhet att vi får produktion när den vänder hemåt.
Även här verkar framgångsfaktorn för Sverige heta hållbarhet. Nästan alla stora utländska investeringar i Sverige de senaste åren har handlat om klimatsmarta lösningar på ett eller annat sätt. Elmotorer, batterier, fossilfritt stål, smart matproduktion.
Reshoring är naturligtvis på många sätt både klokt och rationellt. Billigare, tryggare, snabbare – och mer miljövänligt!
Kärt barn har många namn. Backshoring, inshoring, nearshoring, onshoring. Jag kan leva med alla.
Men när ordet som används allt oftare är ”friendshoring” så blir jag mer orolig. För det är ju meningsfullt att prata om vänner först när det finns ovänner. Och om handel och företagande börjar skilja mellan vän och fiende, då kommer vi snabbt att dras tillbaka till en tid med motsättningar, konflikter och stängda gränser.
Det föder en kalla-kriget-mentalitet som inte kommer gagna vare sig jobb, tillväxt eller hållbarhet.
Och det är min fjärde observation av svenska företags framgångsfaktor.
*
De svenska bolagen är ofta balanserade i sin syn på omvärlden och geopolitiken. Man förstår att man inte kan påverka de stora politiska skeendena – men anpassar sig inte blint.
Där finns en äkta ambition att bidra i de samhällen man verkar i, där finns tydliga ställningstaganden för god arbetsmiljö och mänskliga rättigheter, där finns omsorg om biodiversitet och miljö. Kort sagt – än en gång är hållbarhet framgångsfaktorn.
Kina är och kommer att förbli en fokalpunkt för många svenska företag. Det går inte att komma ifrån landets betydelse. Hälften av de svenska industriföretagen uppger i Business Swedens undersökningar att de har leverantörer där.
Kina är fortfarande ett Manufacturing Powerhouse – med välutvecklade ekosystem runt allt från råvaror till avancerarde komponenter.
Men förändringen går fort. Kina har blivit en köpstark egen marknad. Kostnaderna ökar. Geopolitiken blir allt mer svårbedömd. Och rädslan för att lägga alla ägg i samma korg har ökat.
Slutsatsen för många företag är att ”Kina för världen” sakta håller på att styra om mot ”Kina för Kina” – dvs allt mer produktion i Kina behövs för att kunna sälja på den växande kinesiska marknaden.
*
I morse i nyhetssändningarna fick vi blixtbelysning på den kanske viktigaste trenden för den geopolitiska utvecklingen de kommande årtiondena.
Kinas befolkning minskade 2022 för första gången sedan svälkatastrofen för femtio år sedan. Hur hårt man än har försökt förändra den gamla en-barns-politiken så vänder inte utvecklingen. Det föds färre barn i Kina än det dör gamla människor.
De dystraste prognoserna förutspår en snabb minskning av Kinas befolkning under lång tid.
Och demografin är en kraftfull faktor för ekonomisk utveckling. Unga generationer investerar i framtiden. Gamla generationer tryggar sin ålderdom. En åldrande befolkning tenderar därför att bli mer tillbakablickande och mer försiktig. Det är inte en framgångsfaktor i dagens innovativa värld.
Så kanske är det mest dramatiska som händer i år – på lång sikt – trots alla vidrigheter i kriget och all frustration i ekonomin – att Indien i FN:s prognoser i april i år går om Kina och blir världens folktätaste land.
Dessutom har Indien idag en snabbare tillväxt – om än från lägre nivå – än Kina och en yngre befolkning. Economist tror att var sjätte människa i arbetsför ålder 2050 kommer bo i Indien.
Indien är inte ensamt. Det finns många asiatiska länder som står redo att ta över Kinas gamla roll som produktionsland. Över två miljarder människor i Asien lever med en BNP per capita som är mindre än hälften av Kinas.
De länderna visar tydliga ambitioner att vilja växa genom egen industrialisering – vilket allt fler svenska företag har förstått och börjar dra fördel av.
*
Så svenska företag och Sverige står relativt starka i denna förändring. Men det kommer inte gratis. Vi måste vara på tårna.
Skulle jag ge sex enkla råd till alla svenska företag som har leverantörer, produktion eller marknad utanför Sverige så skulle de vara:
- Se hela världen när ni tittar på kartan! Flexibilitet idag är grunden för resiliens. Både produktion och försäljning behöver i en osäker värld vara diversifierade.
- Skapa bra relationer med era samarbetspartners. Leverera det ni lovat, betala det ni ska. Det är människor som utgör relationerna – så bry er om de ni handlar med. Det kan bli värdefullt om – eller när – problem uppstår.
- Haka på aid and trade-spåret. Den svenska regeringen är tydlig med att man vill underlätta för svenska företag i utmanande marknader. EU har lanserat sin Global gateway-strategi. Och mycket talar för att länder som Nigeria, Kenya, Vietnam och Indonesien kommer att växa i betydelse. Där finns kritsika råvaror. Där finns ung arbetskraft. Där finns växande efterfrågan. Där finns viljan att locka investeringar som bryr sig om mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och samhällets utveckling.
- Följ pengarna. Just nu finns enorma statliga satsningar som på olika sätt går ut på att bygga infrastruktur och ställa om länder till mer hållbara system. De har olika namn – Inflation reduction act, Next generation EU, Gati Shakti, Neom city. Med rätt samarbetspartners och rätt ingångar borde svenska företag kunna hitta stora möjligheter i dessa program.
- Håll fast vid hållbarhet. Sätt press på leverantörer inte om pris utan om innovation och klimatanpassning – och fortsätt utveckla egna klimatsmarta lösningar. Utvecklingen går fort nu – över hela världen. Kan svenska företag försvara sina tätpositioner så kommer marknaden för deras produkter växa snabbt!
- Slutligen: Ta hjälp med insikter från de marknader där du är eller dit du ska.
Business Sweden ägs av näringslivet och staten tillsammans. Vi har ett mycket tydligt uppdrag – att bidra till jobb, konkurrenskraft och hållbarhet genom att hjälpa svenska företag att nå ut till nya marknader.
Vårt uppdrag blir allt mer spännande ju mer komplex världen blir. Vi ska både förstå och kunna hjälpa svenska företag med tillväxtstrategier, analyser och andra managementkonsult-orienterade uppdrag.
Och vi ska tillsammans med ambassader och andra svenska intressenter utveckla och bibehålla nätverk, samhällskontakter och ingår på de marknader där vi finns - och skapa ett brett intresse för svenska varor och tjänster.
När vi förenar de uppdragen blir vi unika i vad vi kan bidra med till svenska företag. Så använd oss!
Vi finns på 42 ställen i 37 länder över hela världen och kan hjälpa till med allt från att göra en marknadsanalys till att registrera ett dotterbolag. Från att ge er rätt kontakter på plats till ett skrivbord att arbeta vid. Från att göra en partnersökning till att hålla i bokföringen.
Just nu håller vi på att utveckla både organisation och sätt att arbeta för att ännu skarpare kunna bidra till att svenska företag ska kunna växa globalt!
Tack för ordet!