Under förflyttningen mot cirkulär ekonomi når vi nästa gräns för hållbarhet. Men än så länge är det väldigt få företag som kan visa upp verkliga bevis på att de har gjort framsteg.
”De flesta cirkulära initiativ idag är fragmenterade och tar inte itu med de systemutmaningar vi står inför”, säger Mats Linder, konsultchef på Stena Circular Consulting, en del av Sveriges största återvinningsföretag Stena Recycling Group.
Linders kommentarer återspeglar utan tvekan den krassa verklighet som beskrevs i 2021 års upplaga av rapporten Circularity Gap Report – som bekräftar att endast 8,6 procent av vår värld är cirkulär. Det är mycket angeläget att komma bort från det linjära synsättet "ta, göra, slänga" på produktion och konsumtion.
Samtidigt kan hans syn på de nuvarande framgångarna inom tillverkningsindustrin i vissa konsumenters ögon tyckas vara lite för blygsam.
VISA UPP FRAMTIDEN: VÄRLDENS FÖRSTA CIRKULÄRA DAMMSUGARE
Nyligen samarbetade Linders kollegor på Stena Circular Consulting med Electrolux, en av de största tillverkarna av hushållsapparater i världen, för att tänka om när det gäller gamla produktionsmetoder. Uppdraget var tydligt: att utveckla en prototyp av världens första cirkulära dammsugare och skapa en marknad för återvunnen plast.
Vad betyder ’cirkulär’ i det här sammanhanget, undrar du kanske? Enkelt uttryckt: en ny dammsugare tillverkad av 100 procent återvunnet och återanvänt material.
Prototypen av den cirkulära dammsugaren blev en succé i slutet av 2020. Sedan dess har Electrolux lovat att alla sina produktsortiment ska tillverkas av minst 50 procent återvunnen plast till 2030.
Detta är ett viktigt åtagande med tanke på att mindre än 12 procent av de mer än 400 miljoner ton plast som produceras globalt varje år kommer från återvunnet material.
”Vårt partnerskap med Electrolux visade att det är möjligt att tillverka vanliga hushållsapparater utan att använda ändliga, obrukade råvaror som har ett högt utsläppspris”, förklarar Linder.
”Den cirkulära dammsugaren uppfyllde alla vanliga standarder för kvalitetssäkring och testning trots att den byggdes med återvunna komponenter. Så det var ett viktigt bevis på att konceptet fungerar här i Sverige”.
NYCKELN ÄR VILJAN ATT EXPERIMENTERA
Det typiska problemet som företag står inför idag när de börjar omvärdera produktionsstrategier är att definiera de grundläggande kriterierna för en cirkulär affärsmodell.
Om en tillverkare till exempel uppnår en mycket hög grad av återvinning och återanvändning i sina materialflöden men säljer sina produkter på traditionellt sätt, uppfyller man då alla krav på cirkularitet? Mats Linder har några tankar för att klargöra saken:
”Det finns många definitioner av vad som utgör en cirkulär affärsmodell och ingen av dem är helt tillfredsställande enligt min mening. Det viktiga är att ta hänsyn till de tre grundläggande principerna för cirkularitet – att undvika avfall, behålla produkter och material i bruk och återskapa naturens kapital.
Jag tror att affärsmodeller som lever upp till åtminstone en eller två av dessa principer är cirkulära enligt dagens definition. Den viktigaste utgångspunkten är att vara villig att experimentera. Det är precis vad Electrolux var, vilket gav företaget en viss mognad. Ett steg i rätt riktning leder ofta till ett annat", säger Linder.
Trots den skrämmande bedömning som presenteras i Circularity Gap Report finns det också ett hoppfullt budskap som visar att varje positivt steg verkligen spelar roll.
I rapporten, som går bortom det som i rapporten kallas ”det snäva energifokuset i de nuvarande klimatlöftena”, framgår det tydligt att cirkulära strategier ensamma kan minska de globala utsläppen av växthusgaser med så mycket som 39 procent och minska användningen av obrukade resurser med 29 procent.
Men för att detta ska kunna ske, påpekar Linder, måste företag och beslutsfattare inleda ett paradigmskifte som omfattar både systemövergripande lösningar för cirkularitet och nya affärsmodeller.
TJÄNSTER - DEN STORA KATALYSATORN FÖR CIRKULARITET?
Den pågående debatten om cirkulär tillverkning tenderar att fokusera mycket på materialinnovation. Men enligt Mats Linder är den mest kraftfulla faktorn för hållbarhet, här och nu, övergången till tjänstebaserade affärsmodeller.
I den nya eran av industriella tjänster som drivs av digitala plattformar kan företag få full insyn i varje produkts prestanda och status samt ta hand om materialhushållningen.
”Genom att sälja en produkts utfall, till exempel antalet borrade hål i stället för en borrmaskin som man tidigare aldrig såg igen, kan man nu kontrollera var produkten hamnar under hela sin livscykel. Du kan välja om du vill ha den renoverad, återtillverkad eller återvunnen.
Detta är för närvarande det mest effektiva sättet att hålla material i bruk och undvika deponier och utvinning av obrukade råvaror. Jag brukar säga att det bästa sättet att ta itu med återvinning av komplexa material är att inte behöva återvinna dem alls”, understryker Linder.
GYNNSAMMA FÖRHÅLLANDEN I SVERIGE
Som så ofta är fallet står nystartade företag samt små och medelstora företag i främsta ledet när det gäller att forma framtidens cirkulära ekonomi. Europa är för närvarande den region som är mest avancerad, men i Sverige har innovatörerna ytterligare en fördel av gynnsamma villkor.
Dessa sträcker sig från ett grönt energinät med EU:s högsta andel förnybar energi till en dynamisk innovationsmiljö där den privata sektorn, statliga myndigheter och forskningsinstitutioner har ett nära samarbete.
Dessutom är Sverige bland de bästa OECD-länderna när det gäller lagstiftning om cirkulär ekonomi och är rikt på nätverk för industriell symbios. Det är faktiskt en av de få platser i världen där det är relativt enkelt att använda överskottsvärme från fabriker till bostäder, omvandla gas till biobränsle och avloppsvatten till gödningsmedel, för att nämna några exempel.
Andreas Scheibenpflug, chef för Business Ecosystem på Business Sweden, betonar vikten av att ta ett nytt grepp om privat-offentliga partnerskap för att underlätta förändring.
”Samskapande är en central del av övergången till en cirkulär ekonomi. Nystartade företag, forskningsinstitut och stora företag måste samarbeta för att lösa problemen ett efter ett. Vi ser spännande exempel på detta i Sverige, där olika intressenter samarbetar för hållbarhet”.
DE SVENSKA FÖRÄNDRINGSMAKARNAS FRAMVÄXT
Mats Linder på Stena Circular Consulting, som har arbetat i över sex år med initiativ för cirkulär ekonomi inom förpackningsindustrin, vet hur man preciserar de största utmaningarna – och hur man identifierar förändringsmakarna.
Han säger att förpackningar är ett område som alla konsumenter kan relatera till, och därför är det en naturlig brännpunkt i dagens debatt.
”Vi är bra på att minska mängden plast i omlopp i Sverige och ersätta den med fiberbaserade alternativ, men det är inte en universallösning. Pappersförpackningar har ofta ett tunt lager laminat som är svårt att återvinna”.
Ett antal snabbväxande företag i Sverige ökar nu sina ansträngningar för att sluta kretsloppet för både plast och engångsförpackningar.
”Sverige har innovativa startups som &Repeat och Bower som utnyttjar digitala plattformar för att förbättra återvinningen och belöna konsumenter via appar när de ändrar sitt beteende.
”Vi har fortfarande en lång väg att gå. Vad samhället måste göra nu är att investera mer i att utforma ett holistiskt ekosystem för den cirkulära ekonomin. Det är det som kommer att få oss på rätt spår för att nå målen om nollutsläpp", avslutar Linder.
Läs mer om Sveriges smarta industri ekosystem här.
